Ny träningskompis

Hemma i vardagen igen. Införskaffade en ny träningskompis i Mora. En TomTom Spark Cardio. En hyfsat billig klocka men den har de funktioner jag tycker jag behöver. Vattentät, GPS, stegräknare, inbyggd pulsmätare, möjlighet att logga olika aktiviteter, synkning med Bluetooth m.m. Är rätt nöjd så långt men det skall bli kul att testa den i träning. Blir nog ett pass i morgon. Nu är det nog med vila efter Vasaloppet :)

En svensk klassiker eller att bestiga ett berg

Jag har länge drömt om att göra en svensk klassiker. Inte bara för prestationen utan för upplevelsen och den personliga utmaningen. Detta har dock länge känts som att bestiga ett berg. Att få ihop träning resor och ekonomi med familj och heltidsjobb har kännts oöverstigligt.

Egentligen gick startskottet för två och ett halvt år sedan då jag beslöt att anmäla mig till ett halvmaraton i Tavelsjö. Detta var mitt första tävlingslopp och kändes lagom eftersom det var nära och jag kände att jag hade en hyfsad löpform. Detta var en fantastisk upplevelse som gav mersmak. Under 2015 gjorde jag ett till halvmaraton och Dundret runt femmil på skidor. Jag tog dessutom ett till steg mot en klassiker genom att införskaffa en landsvägscykel.

För mig som inte har hållit på med tävling eller motionslopp har det varit ett bra sätt att ta detta lite stegvis. Jag har också upptäckt att jag har lättare att motivera mig till träningspassen om jag har ett mål. Jag har också till viss förvåning märkt att jag gillar att tävla även om det mest är mot blygsamma placeringar eller en viss tid.

Så inför denna vinter beslöt jag mig för att åka Vasaloppet och om jag klarar detta försöka mig på övriga klassikerlopp. I skrivande stund är jag på väg till Mora och målet känns inte längre så långt borta även om det är långt kvar. Jag är i alla fall i baslägret nu.

I mål!

Äntligen i mål på 8 t 44 min. Tiden blev bättre än förväntat med tanke på att det var mitt första Vasalopp. Själva loppet var en härlig upplevelse. Fantastiskt att passera alla klassiska kontroller och att glida in mot Mora i vasaloppsarenan gav en extra energikick. Blev nästan lite tårögd när jag siktade kyrktornet i Mora, detta har jag drömt om länge!

Vädret var fint om än något kallt i starten. Föret var fint men den nysnö som kommit gjorde det något kärvt, speciellt i början. En del nedförsbackar var också lite sönderplogade med stora lössnövallar.

Att jag satsat en slant på att få skidorna vallade var väl investerade pengar. Jag hade bra fäste i princip hela vägen och glidet var också bra, det kändes som jag gled förbi de flesta nedför.

Dagen började med Vasaloppsbussen till Sälen 04.00. Vi var framme vid 6-tiden och det var lätt förvirrande att hitta rätt på den enorma startplatsen. Kö till skidutlämning och toaletter gjorde att jag kom ganska sent till startfållan. Fördelen med öppet spår är att tiden inte startar förrän man går över startlinjen.

Väl i väg blev det som väntat stopp i första backen men det flöt ändå på hyfsat. Som sagt var föret lite trögt i början och då jag försökte staka mycket tror jag att jag brände lite onödigt mycket energi på detta. Jag försökte dricka minst 3 muggar vid varje kontroll pluss att jag hade med egen energidryck. Jag hade också med några förpackningar gel och en energibar. Detta var bra som en extra "belöning" vid kontrollerna. Allt flöt på bra ända till en bit innan Hökberg. Plötsligt kände jag mig helt kraftlös och jättehungrig. I Hökberg tryckte jag i mig 3 bullar, fem muggar med buljong, soppa och sportdryck samt en gel med koffein.  Tog det lite lugnt ut från kontrollen och sedan kändes det som krafterna återvände.

Efter målgång fortsatte köandet till duschar och diplomutdelning. Tror aldrig att jag köat så mycket på en dag som jag gjort i dag.

Sovdags!

Sista förberedelserna

Morgondagens mål och Vasaloppsmässan.

Har i dag gjort de sista förberedelserna. Lämnat in skidorna för vallning och hämtat ut nummerlapp. Under eftermiddagen och kvällen har jag försökt ladda så mycket energi jag kan. Ser ut att bli en fin dag i morgon, halvklart och några minusgrader. Nu är det dags att krypa ner under täcket för en kort natt. Väckning 03.00.

Våndor inför debut i vasaloppsspåret

Under de senaste veckorna och månaderna har tusen tankar snurrat i huvudet. Hur skall jag förbereda mig bäst? Hur skall jag äta? Hur skall jag valla? Hur skall jag klä mig? Det skall fixas startplats, resa, boende, vallning m.m. Var skall man hämta nummerlapp? lämna överdragskläder? Hur skall jag få i mig energi under loppet? Hur skall jag lägga upp loppet? Det känns nästan som jag har glömt bort att jag skall åka de där nio milen också.

Nu är i alla fall alla förberedelser gjorda och jag skall försöka njuta av loppet så gott det går. Det som känns spännande är att se hur kroppen reagerar på så långvarigt arbete. Mitt längsta lopp hittills är fem mil på strax under fyra timmar så det är ju en viss skillnad. Hur länge kommer det då att ta? Jag har inget speciellt mål men under 10 timmar tycker jag borde vara realistiskt. Med hyfsat före och bra dagsform borde det kunna gå snabbare.

Tankar kring motivation

Vad är det som kan få mig att ge mig ut i elljusspåret en mörk vinterkväll efter en lång arbetsdag barnnattning och hushållssysslor. Eftersom min familj inte riktigt (läs alls) delar min passion för träning har jag funderat en del kring detta.

Det jag tror är viktigast för mig är att träningen får mig att må bra. Jag blir piggare, gladare, sover bättre och håller mig förhoppningsvis friskare. Dessutom är det helt enkelt roligt att träna, vilket kanske inte alla håller med om men för mig är det så. Speciellt gillar jag långa pass då jag får bli riktigt trött.

Jag väljer också oftast träningsformer som jag gillar. Nu när jag börjat med motionslopp blir detta ett litet dilemma. För bästa prestation kanske jag borde köra intervaller eller ett styrkepass men oftast försöker jag strunta i detta och väljer något som är roligt. Jag tror detta vinner i längden.

Jag är inte speciellt disciplinerad överlag när det gäller varken träningsupplägg eller kost. Jag gör den träning jag känner för för dagen och unnar mig också god mat och dryck.

Att börja med motionslopp har också höjt min motivation. Det är helt enkelt roligare när man har något att träna inför och man ser ett tydligare resultat av träningen eller bristen på den:)

Jag har också upptäckt att jag är duktig (eller nog korkad) att lura mig själv. I bland när det känns tungt att komma iväg tänker jag att jag bara skall köra ett kort lätt pass. När jag väl kommit igång kör jag oftast rätt hårt i alla fall. Säkert är det inte så för alla men för mig funkat det oftast.

Varför?

Jag är ingen elitmotionär  men ingen soffpotatis heller. Jag är nog en ganska vanlig 42- åring med fru och två barn. Så varför börjar jag plötsligt blogga om min träning. Framför allt är nog den här bloggen för min egen skull. Jag ser den som en dagbok där jag kan samla intryck erfarenheter och genom den hitta motivation till nya mål och utmaningar.  Jag kan dela mitt stora intresse med familj och vänner och kan jag dessutom inspirera någon annan är det givetvis fantastiskt.

Jag har ingen idrottsbakgrund men har i hela mitt vuxna liv tränat och motionerat på olika sätt. Eftersom jag jobbar på simhall bl.a som SAFE-utbildad gyminstruktör är träning och hälsa också en del av mitt arbete. Det jag främst hållit på med tidigare är löpning, styrketräning, simning och längdskidåkning. Välkommen att följa mig i med och motgång på mina små äventyr.